Ny ledning för Sametinget
Sametingspartierna Samelandspartiet, Guovssonásti, Skogssamerna. Samerna och Samiska Folkomröstningspartiet har nyligen övertagit styrelsemakten i Sametingen.
Sametingets mest omfattande styrelseförklaring
Styrelsepartierna har nyligen presenterat en omfattande styrelseförklaring (Regeringsförklaring) med ett 54 punkters program indelat i 14 politikerområden. Det är utan tvekan det mest omfattande styrelseförklaring som presenterats av en Sametingsstyrelse någonsin.
Att styrelseförklaringen är den mest omfattande i Sametingets historia tyder även på en väl genomtänkt och utarbetad samepolitik.
Ny organisation för Sametinget
Det är inte bara att styrelseförklaringen är den mest omfattande i Sametingets historia. Styrelsepartierna har förvånat alla med att dessutom lägga fram en helt ny samepolitik. Det är en samepolitik som kan bryta traditionella samepolitiska blockgränser. Det är en samepolitik med nytänkande på en rad samepolitiska områden. Även nytänkande när det gäller själva Sametingets organisation.
Samepolitiska målsättningar i styrelseförklaringen
Sametingets nya styrelse har avsatt ett helt kapitel i styrelseförklaringen till översyn och förstärkning av Sametingets förvaltningsorganisation och politiska organisation:
- Tydliggöra Sametingets roll som myndighet i förhållande till Sametinget som folkvalt organ
- Översyn och förstärkning av Sametingets politiska organisation och dess förvaltningsorganisation
- Arbeta för utökat förvaltningsanslag, kulturanslag, språkanslag och anslag för främjande av rennäring
Hur ser Sametingets organisation ut?
Det är första gången som Sametingsstyrelse börjat fundera på varför Sametinget ser ut som det gör. Varför är Sametinget en myndighet? Varför utser parlamentet nämnder till styrelsen och inte till parlamentet? Varför utses styrelsens ordförande av regeringen när han är folkvald? Varför är det proportionella val och inte parlamentariska val? Varför kan man inte lämna misstroendeförklaring mot styrelse, styrelseordförande eller styrelseledamot? Varför bereder inte Sametinget själv sina ärenden som i andra parlament. Varför måste oppositionen ingå i styrelse och ta ansvar för Sametingets politik? Ja, det är många frågor varför Sametinget i Sverige skiljer sig från alla andra parlament i världen.
Organisationsmodell från statligt verk
Sametingets organisation är formellt uppbyggt som ett statligt verk. Det är därför exempelvis Sametingets styrelseordförande, formellt sett, utses av regeringen liksom andra statliga verk.
Att Sametingets organisation är formellt uppbyggt som ett statligt verk beror på att det finns ingen annan förvaltningsjuridisk modell i Sverige för ett Sameting.
Sametinget unikt i svensk förvaltningsrätt
Sametingets organisation är formellt uppbyggt som ett statligt verk. Enda skillnaden är att Sametingets ledning är folkvalt. Förvaltningsjuridiskt sett är således Sametinget ett statligt verk med en folkvald styrelse. Normalt utses styrelsen liksom generaldirektören för ett verk av regeringen. För Sametingets del syns verkets organisation genom att styrelseordförande utses formellt av regeringen trots att han är folkvald.
Det gör Sametinget unikt i svenskt förvaltningsrätt – Det är ett statligt verk med en folkvald styrelse.
Varför är Sametinget en myndighet?
En organisation, nämnd eller ett statligt organ kan bara få beslutanderätt om det är en myndighet. Någon annan typ av beslutande organ finns inte i svensk statlig förvaltning. För att Sametinget ska få beslutanderätt så måste tinget vara en myndighet.
Varför ligger Sametinget under regeringen?
För att Sametinget ska få beslutanderätt måste tinget vara en myndighet. Alla myndigheter i Sverige ligger under regeringen och regleras av regeringen genom förordning (Sametingsförordning) och årliga regleringsbrev. Regeringen skall nämligen kunna föra ut sin egen politik i sina myndigheter.
Formerna för Sametinget är beslutad av riksdagen i en särskild lag (Sametingslag).
Sametinget själv har kopierat en kommunorganisation
Sametinget har dock själv valt att internt kopiera en kommunorganisation. Det är därför Sametingets interna regelverk som Sametingsordningen (SO) följer kommunallagens regler. Det är därför Sametingets styrelse utses efter kommunal modell (Propotionellt vald styrelse) och inte efter parlamentarisk modell (Parlamentarisk utsedd styrelse). Det är därför Sametinget utser nämnder som kommuner och inte utskott som riksdagen. (Med nämnd avses normalt antingen en statlig eller kommunal myndighet).
Att Sametinget kopierat kommunorganisation gör att nämnderna arbetar för styrelsen och inte för parlamentet. Det enda förberedande organ till parlamentet blir således styrelsen och inte de politiskt tillsatta nämnderna. Precis som i en kommunorganisation.
Andra parlament i världen har valt en helt annan arbetsmodell. Parlamentets nämnder arbetar för parlamentet och inte för styrelsen (regeringen). Parlamenten överlåter helt enkelt till styrelsen (regeringen) att organisera sig själva.
Varför blev Sametinget en kommunorganisation?
Vid Sametingets inrättande anställdes en kommunordförande att föreslå organisationsmodell. Och gissa vad han föreslog?
Rätt gissat – En kommunorganisation. Sedan dess har ingen sett över Sametingets organisation.
Enligt min mening var det fel att anställa en kommunordförande att föreslå en kommunorganisation. Hans kommunala organisationsmodell har sedan år 1993 kommit att prägla hela Sametingets organisation, regler och verksamhet.
Men, Sametinget kan själv ändra sin egen organisation. Det är det som nu håller på att ske!
Ett parlament bör likna ett parlament
Om Sametinget vill vara ett parlament så borde Sametinget likna ett parlament? Så det är på tiden att Sametinget ser över sin egen organisation! Synd bara att det tagit nästan 25 år?
Nu finns inte bara översynen av Sametingets konstruktion som målsättning. Det styrande Sametingspartiet Guovssonásti, genom Partiledaren Marita Stinnerbom, har den 11 februari 2017 lämnat in Motion M 504 (Dnr 1.1.8-2017-198 ) med begäran om översyn av Sametingets organisation. Nu har motionen efter valet hamnat faktiskt på Guovssonásti eget bord, dvs styrelsen, att bereda till Sametingets plenum. Så sannolikheten att Sametinget kommer att likna ett parlament i framtiden är ganska stor?
Lars-Nila Lasko
”Samepolitik är vilja att förändra det samiska samhället och förändring är bra – Bara den går i rätt riktning!”
Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko
Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko
Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko
Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan
Samepolitik 