Jur.kand. Lars-Nila Lasko
Ny samisk språkpolitik

Sametingets nya styrelse har i Styrelseförklaringen presenterat en helt ny samisk språkpolitik. Nu är det inte längre tal om satsa på några samiska språk som tidigare sametingsstyrelser gjort. I stället ska det också satsas på alla samiska språk och alla samiska språkvariteter.

Inte nog med det.  Alla samiska språk jämnställs.  Inte undra på att Sametingets nya språkpolitik förvånat alla.

Samepolitisk Blogg
Raketfart för pitesamiska

Sametingets språknämnd har i dagarna föreslagit till Sametinget styrelse att Pitesamisk ortografi godkänns och rekommendera att styrelsen överlämnar Pitesamisk ortografi till Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR) för slutligt beslut.

Sametingets styrelse i Norge har redan i början av september 2017 beslutat att lyfta frågan om Pitesamiskan ortografi till Samiska parlamentariskt råd.

Den nya styrelsen för Sametinget skulle formellt kunna försena eller avslå språknämndens beslut. Men, detta är redan samepolitiskt omöjligt. Pitesamisk skriftspråk kommer således sannolikt att godkännas redan i år.

Samepolitisk Blogg
Ny samisk språkstrid närmar sig

I och med att Pitesamisk ortografi och skrivsätt antas av Samiskt Parlamentariskt Råd kommer en ny språkstrid att dyka upp!

Var skall språkgränsen mellan Pitesamisk och Umesamiskt område gå?

Och var skall språkgränsen dras mellan Pitesamisk och Lulesamiskt område?

Samepolitisk Blogg
Ume- och Sydsamisk språkstrid

För några år sedan lyckades Umesamerna få Umesamisk ortografi godkänd. Genast dök en språkstrid Umesamiskan och Sydsamiskan upp om gränsdragning mellan de två språken.

Framför allt gällde språkstriden staden Lycksele. Samiska vägskyltar i Lycksele har blivit en uppslitande historia år efter år och är fortfarande inte löst. Frågan gällde om vägskyltarna vid infarterna till Lycksele skulle skrivas på umesamiska eller sydsamiska – dvs Likssjuo eller Liksjoe.

Samer i Lycksele är själva inte överens vilket samiskt språk som ska stå på vägskyltarna. Kulturarbetaren Lorentz Sjulsson Åsdell hävdade att det var sydsamiskt område och hans film 2016 kallade han Lycksele för sydsamiskans Liksjoe. Andra Lyckselebor som Ingrid Vinka och Gun Linder har hävdat att Lycksele ligger inom Umesamiskt område.

Sametingets egen språkexpert i området Per Martin Israelsson hävdade att Umeälven är en språkdelare mellan Ume- och Sydsamiskan. Hans argument var att eftersom större delen av staden Lycksele ligger söder om Umeälven så ska Lycksele stavas på Sydsamiska. Saken blev inte bättre av att han var Sametingets sydsamiska språkkonsulent. Men, Sametingets sydsamiska språkkonsulent stödde sig från ett yttrande av Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, som förordade sydsamiska med två olika sydsamiska stavningar ”Liksjoe” eller ”Likssjuo”.

Detta fick professor emeritus i samiska, Olavi Korhonen, vid Umeå Universitet att gå i taket. Han menade att Umeälven inte alls var en språkgräns utan en Umesamisk kommunikationsled. Till stöd hade han kartor och dokument från 1600-talet och framåt.

Sametingens gemensamma språknämnd behandlade saken i juni 2009 och beslutade att språkgränsen mellan Umesamiskt och sydsamiskr språkområde skulle vara Umeälven. Eftersom större delen av Lycksele ligger söder om Umeälven borde således skyltningen vara på sydsamiska. Men, Språknämnden kompromissade och Lycksele skulle skrivas på två samiska språk. Ett beslut som totalsågades av de två språklägren bland de lokala samerna som inte ville ha Lycksele på två samiska språk.

Föreningen Umesamer i samverkan Lycksele skall ha en Umesamisk stavning Likssjuo. Lantmäteriet svarade däremot att en sådan ansökan måste komma från kommunen. Efter kommunens ansökan beslutade år 2013 Lantmäteriets ortsnamnssektion  att är det sydsamiska ortsnamnet som ska gälla eftersom Sametinget fastställt Umeälven som språkgräns.

Johan Sandberg MacGuinne tröttnade på språkstriden och satte år 2016 upp sin privat finansierade vägskylt på Umesamiska, Sydsamiska och Svenska. Vägskylten stals dock efter 4 månader.

Trafikverket, som sätter upp alla vägskyltar i Sverige, vill dock inte ta ställning till vilket samiskt språk skyltarna skall vara på. Alltså finns inga vägskyltar i Lycksele intill samerna själva löst saken enligt Trafikverket.

Vid infarterna till Lycksele finns det, trots många år gått, fortfarande ingen vägskylt på samiska. Dock är alla skyltar inne i själva Lycksele skrivna på Umesamiska. Det beror på att Lycksele kommun och Lycksele Sameförening tagit ställning för skyltning på Umesamiska (och vid behov sydsamiska).

Umesamiskan har fått en sydlig gräns mot sydsamiskan fastställd. Men, vägskyltning vid infarterna till Lycksele är fortfarande olöst!

Samepolitisk Blogg
Språkstrider blir inte politik

Logiskt borde ett sametingsparti tjäna en hel del lokala röster genom att utlova att lösa ett språkproblem, som exempelvis vägskyltar utanför Lycksele, eller ta ställning för en lösning. Men, förvånande nog blir aldrig språkstrider samepolitik. Åtminstone inte ännu?

I olika valsystem brukar lokala stridsfrågor spela stor betydelse för olika partiers politik. Exempelvis har nedläggning av skolor, exploateringar av olika slag som gruvor eller industrianläggningar och så vidare brukar bli valfrågor. Bland Sametingspartierna blir lokala samiska frågor sällan eller aldrig valfrågor. Sametingspartierna brukar dessutom sällan uttala sig om lokala samiska problem med några få undantag. Oftast är det i stället enskilda samepolitiker som engagerar sig i lokala frågor som eventuell nedläggning av Sameskolan i Tärnaby. Är det en brist i Sametingspartiernas strategier? Eller kan det bero på att valsystemet att hela Sverige är en enda valkrets i Sametingsvalet? Valsystemet ger inte utrymme för lokala frågor. Kan det också vara svaret på att inget Sametingsparti engagerar sig eller uttalar om brist på samiska skyltar i Lycksele?

Samepolitisk Blogg
Ume- och Pitesamisk språkgräns

Däremot finns ingen nordlig gräns mot Pitesamiskan fastställd. Mest troligt kommer en framtida språkgräns följa länsgränsen mellan Västerbotten och Norrbotten. Undantaget från en sådan språkgräns kommer i vart fall att bli Arvidsjaurs kommun. Umesamiskan har blivit lokalt antagen i Arvidsjaur. Men, det är frågan om inte de nordligaste delarna av Arvidsjaurs kommun längst piteälven kommer att bli en tvistefråga? Där talas bara Pitesamiska.

Samepolitisk Blogg
Lule- och Pitesamisk språkgräns

Det finns inte heller någon språkgräns mellan Pitesamiska och Lulesamiska fastställd i Sverige.

När Arjeplogs sameförening vände sig till Sametingets tidigare styrelse med begäran om fastställande av en språkgräns delegerades ärendet snabbt ner till en Lulesamisk handläggare som avslog sameföreningen begäran. I beslutet hävdades att Lulesamisk ortografi skulle gälla i Arjeplog.

Vidare publicerade Sametingets informationscenter en språkgränskarta där Lulesamiskan sträckte sig ner till Umeå. Något som Umesamisktalande protesterade mot.

I Norge är situationen något annorlunda. Men, en språkstrid uppstod för några år sedan kring namnet Bodö. Skulle det vara på Lulesamiska eller Pitesamiska. Till slut blev det en lulesamisk namngivning på Bodö. Något som förvånade flera pitesamer i nordligaste Arjeplog. Men, det finns en risk att språkstriden om namngivning av Bodö blossar upp igen. Längst Silvervägen på svensk sida finns ett stort antal skyltar som hänvisar till Bodö. Frågan är om Trafikverketska skall använda det lulesamiska eller pitesamiska namet på Bodö?

Samepolitisk Blogg

 

Samiska språknämnderna i Sverige och Norge måste ta ett tidigt ansvar

Det är nu viktigt att Samiska språknämnderna i Sverige och Norge nu tar ett tidigt ansvar att tillsammans med Umesamer, Pitesamer och Lulesamer löser språkgränserna så fort som möjligt baserad på språkhistoriska kriterier. I annat fall får vi nog se en mångårig språkstrid?

Blogg om Samepolitik

Lars-Nila Lasko

”Samepolitik är vilja att förändra det samiska samhället och förändringar är bra – Bara den går i rätt riktning!”

Utredning om namnet Lycksele på Umesamiska kan du läsa här

Här kan du läsa mer om Lars-Nila Lasko

Samisk Historieblogg av Lars-Nila Lasko

Saami History blog in English by Lars-Nila Lasko

Samepolitisk Blogg av Lars-Nila Lasko

Chefsblogg av Lars-Nila Lasko

Guhkkin davvin Dávggáid vuolde sabmá suolggai Sámieanan

Annonser